Black Flag

Vad dryg jag låter. Men som sagt så är det då jag känner för att skriva. Det här är min emoblogg and you know it. Så håll det till er själva, jag vill inte veta.



Feed the Sadness

Jag tror nästan jag gillar att tycka synd om mig själv. Jävla fitta jag är. Idag kom jag på att jag hade glömt min mammas födelsedag och jag känner mig som världens sämsta människa. Ja visst jag hade fullt upp med att vara trött på Florens då, men tanken har inte ens slagit mig förrän idag. 31:a juli. Men vänta juli. Ja där var det - skjut dig själv äckel. Har knappt träffat henne på 2 månader. The Good Son. Aldrig vart en bra son. Aldrig berättat för mina föräldrar att jag älskar dem. Alla gånger de har sagt 'jag älskar dig' och jag har velat sagt detsamma so bad men sen kommer det ett 'mmhm' och jag tror mig höra hur det svider i deras hjärta varje gång. Hon ringde mig bara någon dag efter hennes födelsedag och sa att hon saknade mig och tyckte jag kunde komma hem ett tag. Jag pratade bort det och sov tillslut över en enda natt. Stack efter middagen utan förvarning. Vackert Felix.

Det här är ju inte enda anledningen till dåligt humör ska jag säga men jag orkar inte ta något annat. Bara att jag är förjävla dålig på mänskliga kontakter

Visste ni att jag lekte med Engla och Sol när jag var liten?

Fan ta medvetenhet


21:a jävla Juli

Jag är fan aldrig nöjd. Det finns ingenting jag vill göra. Det känns som att det ska finnas något bättre men jag kommer aldrig på vad det är. Nu sitter jag ensam och tänker att man skulle ha varit med någon man verkligen tycker om att vara med, men sen kommer jag på att det vill jag inte alls. Men jag vill inte njuta av min ensamhet heller. Det är så med allt. "Åh vad gott med -", "Nu skulle man lyssnat på -" Men så kommer man på att nej, nej, inte det heller. Det finns ingenting jag vill göra.
Jag vill inte ha ett jobb, men jag vill ju ha fördelarna med ett jobb. Jag vill gå kvar i skolan men det värsta som finns är ju att gå i skolan. Jag vill fan inte åka hemifrån, men jag vill inte sitta här. Jag vill läsa så sjukt mycket böcker, men när man läser är det inte det man vill göra.
Jag tror jag behöver ett miljöombyte för jag är så förbenat trött på allting. Jag är trött på allting verkligen. Jag är trött på alla jävla människor, men samtidigt är det det enda man lever för. Hatar att vara människa.



Gott

Helvete jag vill ju bara vara inne och spela tv-spel i typ 4 dagar i sträck. Typ få nackspärr för att jag sitter still så mycket, gråta lite för att jag inte gör något med livet, äta godis, titta lite på film i regnet, titta lite mer på film. Kanske sova hela jävla dagen, äta frukost vid middagstid och sen spela hela natten. Jag skulle fan vilja åka ner till Karlstad i några dagar. Bli tjock på hembakat och pizza. Asgarva tills jag gråter. Jag skrattar alldeles för lite. Idag skrattade jag gott åt mina bröder, grät lite till maten.

Sverige

Wharrrrraaaaaap sweet sweet nothin'!

Tillbaxxa i Svedala jao. Fryser arslet av mig. Hur fan kan det vara typ 5 grader mitt i natten. Det är Ju-Li för fan. Gaius Julius månad döpt efter honom själv, av sig själv. Han gjorde sig till själv till en gud. Fan jag vill också vara Romare. Men bara back in the day, inte nu, äckligt nu. Borde inte röka så mycket cigaretter heller

Mentos

Äter mentos och dricker juice. Fast det ligger egentligen bara bredvid mig nu. Jag har fortfarande inget att komma med men jag har tråkigt så jag vill bara skriva. Är det någon som har någon riktigt bra idé till en bok? Någonting väldigt basic så kan jag jobba på det. Kommer aldrig hända, men men.
Är så jävla cepe på att min dators inbyggda hårddisk har slutat snurra. Alla bilder jag tog i Rom, ca 700, hade jag hunnit föra över till datorn. Hoppas hoppas på att min säkerhetskopia håller. Hade alla filmer, serier och massa andra bilder där också och jag känner en liten, liten uppbyggnad av ångest.

Vill ni veta hur resan började? Vi åkte hemifrån runt 8 på kvällen och packade med oss allting. Kommer till min farbror runt 12 och det tar ett tag innan jag märker att jag har glömt mitt pass hemma. Planet lyfter strax efter 7. Haha hatade mig själv då. Pappa åkte i alla fall tillbaka till Gävle där farmor mötte honom med mitt pass. Vackert.

Skrift

Ibland känner jag att Twitter inte räcker/är rätt

Jag vill skriva en jävla bok. Egentligen vill jag nog bara ha en egen värld att bestämma över och göra vad jag vill med. Jag vill nog inte skriva en bok, för då måste jag veta vad som ska redan från början. Jag vill också uppleva äventyret. Det är alltså fantasy vi pratar om. Love dat shit. Önskar jag var bokmal så jag hade plöjt igenom allt bra som finns i världen. Men jag har för dåligt tålamod och för mycket internet att ta hand om. För mycket F-A-K-T-A att plöja igenom. Tex just nu har jag... 1,2,3,4... 25 st sidor med wikipedia uppe. Främst på olika renässanskonstnärer, målningar och Italienska städer.
KUL VA?!

Har inget bättre för mig så jag tänker bara fortsätta skriva en stund så att "ni" eller du kanske jag ska säga, får någonting att läsa. Funderar på att kanske lägga ut lite länkar här och där så att någon går in och läser men, nej. Jag vill ha det privat på samma gång, annars kan jag ju inte skriva om recent events som innefattar... nej, som att jag gjort det hittills liksom. Jag skriver ändå i den här bloggen för att någon ska läsa det, men å andra sidan är det bara som en dagbok jag använder när jag är lite sinnesförvirrad och under ekvatorn, så att säga.
Jag känner att jag måste åka tillbaka till Firenze någon gång, det bubblar av potential här, men jag är så sjukt trött efter snart 2 veckor av promenerande, lyssnande, fotande, bilåkande och PACKANDE, att jag inte orkar göra någonting längre. Man är fett avtrubbad. Arkitektoniska underverk är inte så imponerande när man vart i Rom kan jag säga. Vi har fan maxat den här resan hittills. Har hunnit med solsemester (fortfarande bränd), kulturresa, matresa, bilåkande och spending-tripp. Har hunnit bott på 5 ställen utspridda över Toscana och Lazio, max 3 nätter/ställe. Pust.

Nä publish for now huh?

Alla männsikor

Jag saknar alla nått överjävligt just nu. Så när jag är tillbaka har jag tänkt ta en Grand Tour of socialisering. Får väl se om det kommer hända. Jag håller på att förlora alla och jag har inte gjort någonting åt det.

SEMESTER WEHO

Hej döden
Hej stilla ångest
Sitter med någon slags känsla i halsen. MItt hjärta bankar hårt och långsamt och jag är sådär jobbigt sentimental och livstrött. Tänker på vad jag har åstadkommit och det känns bara som ett enda stort misslyckande. Jag känner mig åsidosatt av mig själv. Jag har satt mig utanför alla sammanhang, har inga krokar, inget roder att styra. Mina tankar surrar iväg på misslyckade relationer och dåliga val. Att se sin pappa gråta över canceroffer en måndagskväll. Att tänka på människor som troligen inte lagt en fristående tanke på en själv på ett år.

Jag har inte greppat att jag inte har någonting att återvända till. Läser vad folk som slutat skriver och kommer på mig själv med att vara i samma stol fast utan ett avslut och utan någon att dela det med. De bara fortsätter. 

VART FAN VAR JAG DÅ

RSS 2.0